I torsdags kom jag hem från en otroligt fin utbytesresa i Spanien. Gosh, saknar stället.

Gick ut för att leta vårtecken. Snö och is smälter. Fåglar flyttar hit. Sol i ansiktet.

Mycket har hänt sedan sist. Det har varit vackra vinterdagar, min föralltid älskade Hugo är i himmelen och så har jag fått besök av spanjorer. Livet är både fyllt av glädje och sorg, då vet jag att jag lever.

Åh, jag har sådana julkänslor nu! Det har bakats pepparkakor och lussebullar i mängder, granen har klätts och julklapparna är inslagna.  Jag är verkligen pepp på julafton 2010. Hoppas bara inte att mina höga förväntningar gör att verkligheten kommer att kännas grå. Ibland kan det bli så. Eller så blir det helt fruktansvärt bra!

Oj, vad mycket bättre denna idén var i mitt huvud. Är inte så bra på att skriva med fri hand/pensel på datorn… Jaja, Manic Street Preachers heter bandet som skrev ”Some kind of nothingness”.

Så här har den senaste tiden sett ut för mig. Lite magisk te för att öka studieproduktiviteten. Och sen den obligatoriska tröstkakan i påsen från munk&muffin!

ps. bilden gör sig mycket bättre i större version – klicka! .ds

Vacker utsikt i bussen!

Söta och alltid lika glada Linn!

Busiga Linnea gillar sin kamera lika mycket som jag gillar min!

Så här fint kan det se ut när jag åker buss med mina fina vänner